Barn- och ungdomsterapiBarn & Ungdomar

Barn och ungdomar som mår dåligt

Det är Barn och Ungdomspsykiatrin BUP som ansvarar för barn och ungdomar som har psykiska symtom som allvarligt påverkar hur barnet har det hemma, i skolan och på fritiden.

Hur vet jag när jag skall söka hjälp för mitt barn?

Du skall kontakta BUP när ditt barnet har:

  1. Självmordstankar
  2. Självskadar sig
  3. Varit alltför ledsen under en lång tid
  4. Sömnsvårigheter

Barnet kan kontakta Ungdomsmottagningen

Jobbit hemma. Går du som förälder en svår tid - sjukdom - skilsmässa - kan det vara ett bra stöd för din ungdom att ha någon att dela det som är jobbigt.

Ibland blir det mycket tjat hemma, det blir onda cirklar. Att barnet har någon att tala med är en väg ur den onda cirkeln.

Vad kan du göra som förälder när ditt barn mår dåligt?

Min grundsyn säger att föräldrar alltid är viktiga för sina barn.  

  1. Börja med dig själv. Luta dig tillbaka och ta emot det faktum att du har fått ”livets uppgift” att ta hand om ditt fina barn. Ingen klandrar dig. Du är inte fel. Det är lätt att börja tvivla på detta när barnet inte mår bra - vad har jag gjort för fel, det är mitt fel. Många känner sig otillräckliga och maktlösa. Känner du igen dig! ? ! -Vem har inte gjort det någongång som förälder.
  2. Titta på dig själv i ödmjukhet - kan det vara så, vid närmare  fundering, att du varit trött, tjatig. Tala om som det är,  be om ursäkt - du växer i ditt barns ögon.

  3. Grunden är din relation till dig själv, sedan relationen till din coförälder-vuxen det skall sedan bära din relation till ditt barn. Föräldrar i kris sätter lätt barnet i första rummet och försummar sig själva. Missförstå mig rätt - det är klart du skall sätta ditt barn främst. I det långa loppet blir det allt svårare och känns allt mer hopplöst om du inte får det du behöver. Du måste ha något att ge av. -En klok person har sagt att det är omöjligt att inte älska en annan person om man älskar sig själv. Du tar inte tid från ditt barn - du delar med dig! Uppmuntra varandra - förstärk det som är bra, ge accepts för misstag, Ha gärna en bok med en strategi att spegla er emot.

  4. Håll vardagsrutiner. ”The - stund” på kvällen för att runda av dagen. Morgon rutiner, frukost, ”vad händer idag”, lycka till pappa på jobbet, jag tänker tänker på dig idag min ”finson”. Kvällsmat, läxor - fritidsaktivitet. I många familjer behövs ett familjeråd en gång i veckan där alla kan ta upp viktiga saker - vad skall vi göra nästa vecka, hur gör vi med städning, diskning, hur visar vi gillande, att ett beteende inte är uppskattat.  Ser du att vardagsrutinerna håller på att fragmenteras, tappa värde - försök att etablera dem igen.

  5. Fysisk aktivitet är en kungsväg till psykisk hälsa. Det är ett bra sätt att utrycka sin vrede, komma åt sin styrka. Det är också biologiskt bra - det sätter igång hormoner som vi människor gör att vi mår bra.

  6. God kommunikation - bekräftande attityd.
    1. Utgå från att det du säger hörs. Vi blir lätt osäkra när den vi talar med inte svarar eller bara grymtar. Vi höjer gärna rösten och tar till orda igen och så är tjatcirkeln igång.
    2. Sök ögon kontakt!
    3. När ett barn berättar om det som är svårt, kolla upp om du uppfattat saken rätt - ge tillbaka en bekräftelse som t .ex kan lyda har man blivit utsatt för x, har y hänt då blir man ledsen, arg. Då förstår jag hur svårt du har det. Forskning har visat att 15 minuter varje dag med en bekräftande dialog och ögonkontakt har avgörande betydelse.

  7. När barn eller vuxen i stark affekt skriker, du ÄR dum, du ÄR den värsta jag mött eller t. ex du ÄR tokig. När personen är regid, kategorisk, fördömande och skriker. Finns bara ett klart STOPP - kom tillbaka - jag vill höra vad du har att säga bakom de hårda orden. Frustration, ilska vrede skall kanaliseras till gym, kuddar, vedhuggning - eller annat nyttigt! Grundpositionen är alltså - jag tycker om dig, men jag känner mig som en mattant när du inte gjort disken som var avtalat.